Gubben i lådan
SV: ang pippi pelikan
Inte ens på råbocksimitatörernas årsmöte.
Den argt ihopknöglade lappen föll likt en vilsen fjäder emot golvet och när den landade öppnade den sig som en överkokt mussla och blottade texten:
Hej Trebor!
I nuläget har vi inga planer på att sända repriser utav serien "Pippi pelikan - den galna blå fågeln".
Vi tackar för ditt mail!
/Eva Raussmanh
Var är dvärgen? Var är dvärgen? Var är dvärgen du trodde var...
Det finns idag ingen laglig jakt på dvärg i Sverige motsvarande till exempel vår årliga älvjakt, men länsstyrelserna godkänner ibland skyddsjakt på dvärg då det kommer för nära bebyggelsen under upprepade tillfällen eller då hundar, oftast jakthundar, överfallits och dödats av dvärg. Utöver dessa skyddsjakter förekommer det också illegal jakt på dvärg emellanåt vilket är straffbart och kan leda till långa fängelsestraff om man blir dömd för jaktbrott.
Enligt riksdagens beslut ska det inte finnas fler än 5 dvägar i Sverige. Anledningen är bland annat att det svenska dvärgbeståndet hotas av inavel och därför tillåts dvärgjakt mellan den 2 januari och 15 februari i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Örebros, Gotlands, Stockholms och Västra Götalands län. Minst 22 dvärgar sköts redan den första jaktdagen 2011.
I Riksdagens beslut om att tillåta licensjakt på 27 dvärgar i fem olika län har fått hård kritik från flera djurrättsorganisationer.
I dag startade jakten, som är den första i sitt slag i Sverige på 45 år. Sammanlagt har cirka 12 000 jägare registrerat sig för att delta.
Vid tre-tiden på eftermiddagen hade 22 dvärgar påskjutits. Nio i Värmlands län, nio i Dalarnas län, två i Örebros län, en i Västra Götalands län och en riktigt gammal dvärg jagades ut ifrån en butikshylla med ett stort pådrag och sköts på bilparkeringen i Gävleborgs län.
WWF kritiserar
Alla skjutna dvärgar har inte bekräftats döda. Men i Dalarna avbröts jakten vid 13.30-tiden, efter man fått in rapporter om åtta bekräftat dödade dvärgar och ett flertal påskjutningar, där man ännu inte vet om småfolk har fällts.
– I slutändan kan det innebära att fler dvärgar än vad som är tillåtet har fällts, säger Stig Åke Svensson, miljövårdsdirektör på länsstyrelsen i Dalarna.
Senast i raden att kritisera jakten är Världsnaturfonden, WWF.
Föreningen anser att beslutet saknar vetenskaplig förankring och att dvärgstammen hotas om den minskar. Visserligen fyller inte dvärgen någon funktion i någon som hellst näringskjeda, men den går alltid att tämja och skratta åt på cirkus menar dom.
Nu har WWF vänt sig till EU för att försöka stoppa den svenska dvärgjakten.
– Tillsammans med Naturskyddsföreningen, Cirkus Scott, Cirkus Maximum och Rovdjursföreningen har WWF begärt att få träffa EU-kommissionen för att ge vår syn på den svenska dvärgjakten, säger Peter Westman, naturvårdschef på WWF, i ett pressmeddelande.
"Risk för överskjutning"
Även den Svenska Handikappsföreningen oroas över dvärgjakten
– Risken är stor att man skjuter betydligt fler än kvoten. Dvärgen fyller ett behov i människors vardag. Dom är väldigt bra att skicka in i små hål där en människa inte får plats. Dvärgen har mer och mer ersatt barnarbete i vissa länder. Det finns väldigt många registrerade jägare. Dessutom har flera viktiga bestämmelser i jaktlagen lyfts.
– Motorfordon får användas och det är mycket tätt i skogsbilsvägnätet. Dvärgen älskar ljudet av motorer och drar sig gärna fram och försöker krypa in i motorblocket. Jakten kan bli vansinnigt effektiv, säger Rovdjursföreningens ordförande Krister Persson.
-En cirkusdvärg iklädd människokläder.
* Sedan dvärgarna grävt för djupt och släppt ut för mycket trubbel ifrån det underjordiska riket så fick de emigrera till våra värld. "Ovanjordsvärlden". De är alltså inte alls förknippat med kortvuxna människor, såsom halvlingar eller pyttefolk
Vad gör de idag?
Rådjuret fick sina kids, som växte upp till friska och vackra ståtliga rådjur - Rådjur som rådjursmamman stolt brukade ligga och titta på medans rådjruren gjorde sina rådjurshopp på ängen nedanför rådjurshuset. Men likt Mada, tappade dem håret och dog.
Kirtap växte upp och hittade en fru, som han sedemera fick lämna.
-"Hon blev väl rädd den där gången hon vaknade och jag stod med osthyveln över hennes ansikte..." Brukar han säga när han spelar en väderbiten gammal man i gungstol.
Trebor hittade nya utmaningar i sina spel och fortsatte att rita snoppar.
Fantasivärlden och tanken att en dag bli som rådjuren infann sig aldrig riktigt.
Men än det är inte försent.
Aldrig försent.
Brevet damp ned som en bomb i hans annars så melankoliska suicidfärgade vardag.
"Hogwarts School of Witchcraft and Gipsyrie".
Trebor hade skickat iväg duvan direkt om inte den strålförgiftade skalliga kompisen rört den.
Likt Rådjuren var även duvan numer hårlös och stendöd.
Kirtap hade tagit på sig den allvarliga uppgiften i att begrava den tillsammans med rådjuren.
-Det var iallafall vad Trebor trodde.
Kirtap höll på att bygga en ny familj. En hårlös kall familj.
En familj som inte klagar.
En familj som glatt hälsade honom välkommen varje dag när han kom hem ifrån jobbet.
Visserligen med en stor hjälp av en anordning som bestod av delar från en bilbana, rörelsedektetor, ståltråd och tejp.
Hursomhellst - gillade han mer gesten.
-Gesten av familjeliv?
"-Nej" Skrattade Kirtap ifrån sin gungstol, han tände sin pipa och forsatte:
"Att dom hälsar på mig."
Leinad har ingen ens känt röken av.
Pennan är fattad.
Nynnande låtsades han som att han bara tappat den för en stund.
Den stackars pennan däremot, återvändes till koppen gråtandes.
Han hade länge planerat sin flyktresa till golvet. I åratal hade han stått i en gammal dammig kopp ovanför microvågsugnen tillsammans med några gamla blyertsreliker.
Koppen - Hans hem, var köpt någon gång på 80 talet och hade varit vit. Men efter års använding så hade den börjat bli grå i botten av alla repor ifrån skedar och bestick - Dessutom stank den utav piss.
I åratal hade han stått där och tittat på mat som lagades, värmdes slängdes, årstider hade kommit och gått.
Om han räknade så trodde han att han säkert hade nått maxåldern för en bruklig bläckpatron fyra gånger om.
Tiden hade gnagt på honom och han hade börjat fantisera allt vidare.
Ibörjan drömde han om att fylla i enkäter, rita, korsord, men detta hade efter ett tag bytts ut med tankar om
Massmord, förintelse, Tunnhårighet.
Han hade blivit rädd för sina tankar, och golvet var hans väg ut.
Han ville bort. Bort ifrån Micron, bort ifrån koppen. Bort ifrån alla jävla blyertspennor.
Nu var det inte fel på blyertspennor, men dem var ju inte bläck. Blyertsrelikerna som mest spelade poker och fördrev sina dagar med att prata om rätt klädsel och dresscode hade accepterat honom redan ifrån början.
Men någoting fattades.
Men nu var han tillbaka i Koppen igen.
"-Nästa gång tar ni mig inte levande era JÄVLAR! Fattar ni? - Skrek Pennan
Men ingen hörde.
Inte ens Trebor.
