Husvagnsmannen.
Trebor har igenomgått en förändring.
Det började en husvagnsemester med familjen. Det var vad han trodde. Nu när han tänker tillbaka så minns han inte riktigt. Det var så många år sen han var den den "vanliga" Trebor.
Han minns i allfall tydlig den där morgonen 92 när hans far kom hem med en husvagn.
"-Det var en Cabe smaragd ifrån 72, och jag minns fortfarande hur den blommiga klädseln luktade"
Det var inget impulsköp, utan Trebors pappa hade sedan länge pratat om sin släkt, och hur dem bodde i husvagnar. Hans far hade till och med släktforskat och kommit fram att Trebor härstammade rakt ned i Nossatitams-husvagn släktträd. Han var var den 9;e, och Trebor den 10;e i ledet.
Det var inte konstigt att hans far bröstade sig och stolt visade upp sin husvagn för grannskapet. Nu skulle far & son äntligen ge sig av på sin resa.
Dem hade inte kommit långt in i Ukraina föränn det gick snett. På en Campingplats träffade Trebor för första gången andra Husvagnsmänniskor. Han kände sig först förvirrad, men sen nu efteråt så vet han att det var kärlek.
Det här var hans folk, och han skulle lära sig allt av deras kultur.
Men Husvagnsfolket bara tittade på Trebor och hans far, och drog efter något under sina klänningar & rockar... "Har ni kommit hit för att ta vårt guld? -sa en av dem. Det var konstigt, för trebor kunde inte ukrainska. Men han förstod.
Nej, sa Trebors far, Vi är Husvagnsfolk precis som ni. En av de Ukrainska husvagnsmännen blev förbannad och tog fram en kniv och sa hyttandes:
" - Ni är bara här för guldet och kommer att förstöra vårat träd"
"- Vi borde döda dem"
Men då ljöd ett horn och ned för en husvagnstrapp kom någon som likande en Husvagns-by-äldste.
Han var iklädd massvis med guld, och hade två stora väldekorerade knivar vid sin sida.
"Här ska ingen dödas" - Sa den gamle mannen. "Inte föränn guldet har talat", fortsatte han...
Byäldsten gick fram till Trebor och hans far, och slet upp deras skjortor. På deras svarthåriga bringor tröck han en varsin guldring. Sedan drog han i ringen, men den satt fast. Ringarna hade lindats in i deras bröstår, hur det gick till vet Trebor ännu inte idag.
""GULDET HAR TALAT" - Dem här ska tas om hand som krigare, och få lära sig allt om vår kultur."
I den Ukrainska husvagnscampingen lärde sig Trebor och hans far om sitt folks historia, -sin heder, den speciella kontakt dem hade med naturen..., men även hantverket som husvagnsfolket i så många år förädlat.
Men för att bli en riktig Husvagnsman skulle de behöva genomföra ett prov, Om de klarade detta skulle även få ett Husvagnsnamn, och således bli medlem i stammen som krigare.
Vad proven inehåller kommer med i nästa intervju med Trebor - Husvagnsmannen.

Det började en husvagnsemester med familjen. Det var vad han trodde. Nu när han tänker tillbaka så minns han inte riktigt. Det var så många år sen han var den den "vanliga" Trebor.
Han minns i allfall tydlig den där morgonen 92 när hans far kom hem med en husvagn.
"-Det var en Cabe smaragd ifrån 72, och jag minns fortfarande hur den blommiga klädseln luktade"
Det var inget impulsköp, utan Trebors pappa hade sedan länge pratat om sin släkt, och hur dem bodde i husvagnar. Hans far hade till och med släktforskat och kommit fram att Trebor härstammade rakt ned i Nossatitams-husvagn släktträd. Han var var den 9;e, och Trebor den 10;e i ledet.
Det var inte konstigt att hans far bröstade sig och stolt visade upp sin husvagn för grannskapet. Nu skulle far & son äntligen ge sig av på sin resa.
Dem hade inte kommit långt in i Ukraina föränn det gick snett. På en Campingplats träffade Trebor för första gången andra Husvagnsmänniskor. Han kände sig först förvirrad, men sen nu efteråt så vet han att det var kärlek.
Det här var hans folk, och han skulle lära sig allt av deras kultur.
Men Husvagnsfolket bara tittade på Trebor och hans far, och drog efter något under sina klänningar & rockar... "Har ni kommit hit för att ta vårt guld? -sa en av dem. Det var konstigt, för trebor kunde inte ukrainska. Men han förstod.
Nej, sa Trebors far, Vi är Husvagnsfolk precis som ni. En av de Ukrainska husvagnsmännen blev förbannad och tog fram en kniv och sa hyttandes:
" - Ni är bara här för guldet och kommer att förstöra vårat träd"
"- Vi borde döda dem"
Men då ljöd ett horn och ned för en husvagnstrapp kom någon som likande en Husvagns-by-äldste.
Han var iklädd massvis med guld, och hade två stora väldekorerade knivar vid sin sida.
"Här ska ingen dödas" - Sa den gamle mannen. "Inte föränn guldet har talat", fortsatte han...
Byäldsten gick fram till Trebor och hans far, och slet upp deras skjortor. På deras svarthåriga bringor tröck han en varsin guldring. Sedan drog han i ringen, men den satt fast. Ringarna hade lindats in i deras bröstår, hur det gick till vet Trebor ännu inte idag.
""GULDET HAR TALAT" - Dem här ska tas om hand som krigare, och få lära sig allt om vår kultur."
I den Ukrainska husvagnscampingen lärde sig Trebor och hans far om sitt folks historia, -sin heder, den speciella kontakt dem hade med naturen..., men även hantverket som husvagnsfolket i så många år förädlat.
Men för att bli en riktig Husvagnsman skulle de behöva genomföra ett prov, Om de klarade detta skulle även få ett Husvagnsnamn, och således bli medlem i stammen som krigare.
Vad proven inehåller kommer med i nästa intervju med Trebor - Husvagnsmannen.
